Skattefusket mer utbrett än bidragsfusket

Äntligen: idag skriver DN om att svartjobben är ett långt större problem jämfört med bidragsfusket. Av någon oförklarlig anledning verkar svenskar tycka att det är "mer acceptabelt" att köpa svarta tjänster, än att fuska till sig bidrag i någon mån. Själv anser jag inte att det ena är lindrigare eller värre än det andra.

Alliansen gick till val bland annat under parollen om att de skulle stoppa bidragsfusket. Trots att detta inte alls är så utbrett som de gav och fortfarande ger sken av. Varför göra så: taktik? De är väl medvetna om att just bidragsfusket ses med särskilt oblida ögon av samhället; tanken på att några utnyttjar systemet, parasiterar på staten och lever på andras surt förvärvade pengar väcker starka känslor.
Naturligtvis förekommer bidragsfusk, men inte i den utsträckning vår nuvarande regering påstår. Följande citat är mycket talande:

"Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson har tidigare sagt att fusk och fel uppgår till över 20 miljarder bara inom hennes område. Men Stig Orustfjord [direktör vid Försäkringskassan, egen anmärkning] bedömer att den siffran är för hög.
- På Försäkringskassan har vi satt prislappen på bidragsbrotten till cirka en miljard och den totala siffran för felbetalningar till 3,5 miljarder, säger han."

Orustfjord uttrycker att det givetvis finns ett mörkertal som väntas tillkomma till summan av bidragsfusket, men påpekar att denna ändå inte kommer i närheten av kostnaden för fusket med skatterna. Det bekräftas vidare i artikeln, då Skatteverket menar att statskassan går miste om cirka 65 miljarder kronor, tack vare svartjobben.

Ändå hamnar bidragen i fokus när ekonomiska oegentligheter gentemot staten kommer på tal? Med tanke på regeringens senaste skandaler (där skattebrott utgör en stor del av det uppmärksammade tvivelaktiga handlandet) är det kanske inte så konstigt att politiker vill koncentrera sin "fuskjakt" till just bidragen: annars riskerar de själva att bli påkomna.

Cyniskt tänkande? Kanske, men inte otroligt.


Nyckelord: politik, regeringen, alliansen, moderaterna, samhälle, ekonomi, skatter, bidrag och intressant.

Mediacirkusen är befogad

När det gäller de senaste skandalerna i svensk politik vill jag göra ett påpekande: många, naturligtvis framförallt högersympatisörer, tycker att debatten urartat. Flera kritiska röster har i dagarna menat att man inte kan avkräva någon ett fläckfritt förflutet. Givetvis kan man inte göra det!

Är det någon som påstått det dock?

Debatten gäller i huvudsak dessa politikers och regeringsmedarbetares aktuella "feltramp", som kan påverka deras trovärdighet i deras respektive ämbeten. Av den anledningen anser jag själv att det är utmärkt att detta kommit fram.

Det som driver på debatten, särskilt när det gäller delen om svartarbete/skattefusk, är att Alliansen lovade krafttag mot detta problem, inför senaste valet. När samhället har toppmoderater som inte ens gör rätt för sig gentemot staten, hur tror man då att man ska kunna motivera andra människor att göra det? Därför är det extra viktigt att just politiker försöker leva som de lär; annars uppfattas maktutövningen som substanslös. Reinfeldt själv tycks idag resonera på liknande sätt.

[Jag uppmanar för övrigt alla att läsa den utmärkta krönikan "Det går inte längre att skylla på höga skatter", på DN:s hemsida.]

Nyckelord: politik, politiker, moderaterna, samhälle, ekonomi, skatter, nyheter och intressant.

Utmaning: sanningar

Jag blev nyligen utmanad av bloggerskan och juristen Alexandra att skriva 7 sanningar om mig själv, och självklart antar jag utmaningen! Tyvärr verkar inte hennes blogg finnas kvar - så Alexandra: om du ändrat adress får du jättegärna berätta var jag hittar dig numera. Hoppas du finns kvar på webben!

Mina 7 sanningar:

1. Är en väldigt positiv som person, ser ofta ljust på saker och ting. Det blir bra mycket roligare så!
2. Brinner för djurrätt och -skydd, och anser att båda borde vara självklarheter, särskilt i det upplysta samhälle som vi faktiskt lever i idag.
3. Har många olika framtidsdrömmar. Självklart ska jag arbeta som jurist, men det finns också annat jag är intresserad av. Man ska inte bli för enkelspårig, tycker jag.
4. Är engagerad i flera föreningar. Det är utvecklande och kul, och något jag rekommenderar andra att intressera sig för på fritiden (om man har möjlighet).
5. Jag älskar att kommunicera.
6. Har lätt för att imitera andra. Ingen nödvändig egenskap, men kan vara ganska underhållande.
7. Har mycket humor, men drar oftast dåliga skämt, haha!

Utmaning: enligt reglerna ska jag utmana 7 andra bloggare att svara på ovanstående, men jag utmanar Chaela.org och alla andra som vill svara!


Bilden kommer från Create Blog.

Nyckelord: utmaning, lista och frågor.

Pinsamhetsfaktor: hög[-er]

Moderaternas ohederlighet fortsätter att uppdagas: idag avslöjas att EU-parlamentariker Charlotte Cederschiöld och hennes make Carl Cederschiöld, förhandlingsman för Stockholms infrastrukturfrågor, har anlitat svart städhjälp. Under 13 år. De har tillsammans haft inkomster på närmare 2 miljoner tidigare år, men uppenbarligen ansett sig ha rätt att lura staten på skatt för tiotusentals kronor. Städarna har arbetat under usla villkor, för endast 80 kr. per timme.

Enligt Aftonbladet bekräftar idag Charlotte Cederschiöld att hon och maken anlitat och fortfarande anlitar svart städhjälp [dock ska de upphöra med det]:
"Ja, det har vi, men inte längre regelbundet utan när det är mycket att göra, säger Charlotte Cederschiöld."

Så, svart städhjälp är motiverad när man inte har tid eller ork att städa själv? Det var en nyhet, åtminstone för mig. Undrar vad Skatteverket säger om hållbarheten i ett sådant resonemang?

Det är varken tillåtet eller acceptabelt att anlita personer "svart": oavsett "ursäkt".
Det gäller även moderater.


Nyckelord: politiker, cederschiöld, moderaterna, moderater, samhälle, lag och rätt, moral och intressant.

Det sjunkande "moderatskeppet"

Regeringen, och Moderaterna i synnerhet, har återigen lyckats hamna i blåsväder. Skandalerna avlöser varandra, minst sagt. Det var såklart endast en fråga om när nästa regeringsmedarbetare skulle agera vårdslöst på ett eller annat sätt, men det hände ändå relativt snabbt efter senaste "skandalen". Ja, jag tänker naturligtvis på Ewa Björlings svartbygge.

Vad gäller saken den här gången? Reinfeldts [före detta] statssekreterare, den gifta Ulrica Schenström, hånglade och drack vin med TV4:s politiska reporter, Anders Pihlblad. Glömde jag säga att Schenström var i tjänst och hade ansvar för Sveriges krisberedskap samtidigt? Nåväl, så ligger det till.

Många [inbicilla?] menar att Schenström "hängts ut" extra mycket i media och gjorts till offentlig "syndabock" i den aktuella situationen, av den anledning att hon är kvinna. Kommentarer känns överflödiga, men jag vet med säkerhet att jag tyckt detsamma om Schenströms handlande, om hon hade varit en man: alkohol och arbete hör sällan ihop. Schenström var inte anställd av regeringen som vinprovare.

Hånglandet med Pihlblad är således inte det primärt oacceptabla i sammanhanget, även om jag tycker att det verkar omdömeslöst att kasta sig om halsen på en journalist som är politisk reporter. Det kan uppfattas som suspekt, vilket är något man måste tänka på i en position som den Schenström innehade. Pihlblads omdöme kan ifrågasättas också det, och frågan är väl om han inte undergrävt en stor del av sin trovärdighet i och med detta. Det återstår dock att se, eftersom Pihlblad tagit "time out" från arbetet, på TV4.

När Reinfeldt efter flera dagars total tystnad insåg att han inte kunde tiga ihjäl "Schenström-skandalen", kröp han fram ur skamvrån och berättade att "det känns tungt nu". Ja, hur annars kan det kännas när man gång på gång får bekräftat hur uselt det egna omdömet är, när man regelbundet konfronteras med sanningen att man inte har kompetens nog för den post man sitter på?

I torsdags presenterade statsministern Schenströms efterträdare, nya statssekreteraren Nicola Clase. Ett dygn senare var nästa skandal ett faktum: Fredrik Reinfeldt har återigen skakat fram en eventuell brottsling som medarbetare. Clase och hennes make har använt sig av så kallad "svart arbetskraft" för att rusta villa och sommarhus. Beloppet uppgår till cirka 68 000 kr., enligt Clase. Statssekreteraren är nu misstänkt för skattebrott. Ramaskri! Är det statsministerns omdöme som är så dåligt, eller är moderater i allmänhet överrepresenterade som lagöverträdare, om än i det dolda? Låt oss hoppas på det förstnämnda.

Vad tycker jag då om senaste situationen? Kraven på Clases avgång hörs från dagstidningarnas läsare, och jag instämmer. För övrigt anser jag även att Ewa Björling med sitt svartbygge aldrig skulle fått tillträda posten som handelsminister. Jag skulle gärna se också henne entledigad.

Inför valet 2006 lovade Moderaterna att samhällets fuskare skulle ställas till svars om detta borgerliga parti segrade; det skulle vara slut på bidrags- och skattefusket. De verkar dock inte tycka att det är värt att se om "sitt eget" först: Moderaterna är inte intresserade av att leva som de lär. Gång på gång visar de så tydligt att de anser sig stå över samhällets regler.

Skandalerna är inte över för denna regerings del, utan fler är med all säkerhet att vänta. Det är bara en tidsfråga.

Moderaterna är ett sjunkande skepp på ett stormigt hav - och kapten Reinfeldt har mist kontrollen.


Nyckelord: politik, politiker, moderaterna, fredrik reinfeldt, ulrica schenström, nicola clase, tv4 och intressant.

Sammanfattning

Har inte hunnit skriva något alls på flera dagar! Tiden har upptagits av framtidsplanering, jobbsökande (extraarbete), märkliga män, studier och ett påfrestande ex. Däremellan har jag haft mycket roligt åt de senaste regeringsskandalerna: de är alldeles fantastiskt patetiska! Reinfeldt och hans dåliga omdöme har klantat till det igen, haha! Lovely.

Mer imorgon!


Nyckelord: vardagsliv, livet, studier, fredrik reinfeldt, män och samhälle.

Tentaresultat och tv-kväll

Idag kom beskedet om resultatet på tentan, som jag skrev för tre veckor sedan - examinationen gick bra! Är väldigt nöjd och glad! Kursen innehöll både skrivande av hem- och salstenta, men hur det gick på respektive del har jag inte kunnat se. Endast den sammanlagda poängen redovisades i "betygsdatabasen" (eller vad man nu kan kalla den). Jaja, det är egentligen inte så viktigt, det får jag ändå reda på när jag hämtar ut tentan.

Ikväll ska jag titta på Idol, där deltagarna ska sjunga låtar med särskild betydelse. Intressant tema! Dessutom är det Julia Roberts-filmvecka på tv3, så det blir nog lite zappande.

[All denna världsomvälvande information hade ni inte klarat er utan, eller hur?!]


Nyckelord: vardag, studier, studenter, tenta, underhållning, tv3 och tv4.

Socialen gör ung man hemlös imorgon

Läste precis en artikel om en ung man som tagit hand om en herrelös, undernärd katt. Katten har på kort tid förändrat hans liv på ett otroligt sätt; mannen (som har ADHD) känner återigen glädje och motivation, något som samhället misslyckats hjälpa honom att återfå. Men detta har sitt pris: Landskrona kommun gör nu den unge mannen och katten hemlösa.

Anledningen är att mannen i artikeln [publicerad av Kvällsposten] bor i en av socialtjänstens lägenheter, och den aktuella kommunen ratar djur i bostaden. Vill mannen ta hand om katten, ska han alltså flytta ut. Han fick endast dagar på sig att packa - imorgon [fredag, 26/10] ska han vara ute ur lägenheten. Återigen har vi ett fall där den svenska socialtjänsten hänsynslöst demonstrerar sin "makt" över de utsatta och försvarslösa.

Till skillnad från kommunen överger dock denne unge man inte ett liv. Han är fast besluten att inte lämna katten.
Att stadga ett totalförbud mot husdjur i en bostad, tycker jag är förskräckligt. Personligen anser jag inte att man ska ha rätt till detta. Det är välkänt att djur har en positiv inverkan på människan, något som den unge mannen i artikeln är ett tydligt bevis på.

Att förneka någon att ge och få kärlek och omsorg, till/från människa eller djur, är ett kränkande ingrepp i den enskilda individens liv. Ska sådant få förekomma, vill vi att samhället ska vara berättigat att göra detta? Naturligtvis inte!

Jag hoppas att den unge mannen orkar stå på sig och att han bereds tak över huvudet för sig själv och sin vän. Jag önskar även innerligt att socialtjänsten ändrar sin inbicilla ståndpunkt, och låter mannen och katten bo kvar i det egna hemmet!


Bild från Create Blog. Katten på bilden har inget med saken att göra.

Nyckelord: djur, katter, samhälle, socialtjänsten, socialen, solidaritet, moral och intressant.

Dags att riva, handelsministern!

Följetongen om handelsminister Ewa Björling (m) fortsatte under gårdagen. Jag har tidigare kommenterat ministern och hennes svartbygge, och nu är det åter dags.

Igår kom [det relativt väntade] beskedet att Björling nekas bygglov i efterhand. Det innebär att en tillbyggnad på det aktuella huset ska rivas och att straffavgift ska betalas. Anledningen är sammanfattningsvis att hon sökt bygglov för en sak, men uppfört en annan. Inte för att jag är expert på husbygge, men nog vet jag att det föreligger en viss skillnad mellan sutteräng- och tvåvåningshus.

Genom sin pressekreterare lät Björling igår hälsa till media att hon "självklart kommer följa beslutet." Ehh, ja, det förutsätter vi väl? Även politiker har att rätta sig efter denna typ av beslut.
Lagar och förordningar inkluderar också dem, trots att politiker inte sällan tycks tro sig stå över dessa.


Nyckelord: ewa björling, politik, regeringen, moderaterna, samhälle, lag och rätt, moral och intressant.

Fullt upp

Gör en snabbuppdatering! Har inte blivit så mycket skrivande i bloggen, men som vanligt har jag haft massor att göra.

Ska hoppa iväg till affären nu: tänker laga potatis- och broccolisoppa, så jag ska handla lite. Mums! Senare blir det studier för hela slanten, men nu ska jag som sagt gå ut.

Ciao så länge!


Nyckelord: vardagsliv, livet, studier och vegetariskt.

Nedmontera monarkin

Svenska löpsedlar skriker ut nyheten om att UD:s pressenhet i ett internt [not anymore!] dokument efterfrågat extra resurser till beredskap för bröllop i kungahuset, under 2008. På UD menar man dock att det fanns en "liknande post i budgetförfrågan förra året".

Jag är inte rojalist, och struntar i om och när bröllop eventuellt sker inom kungahuset. Det är fullständigt oviktigt, och knappast något som angår mig personligen.

Istället anser jag att det skulle vara på sin plats att nedmontera den svenska monarkin, eftersom den är en odemokratisk kvarleva från en hänsynslös tid; är det inte märkligt vad lite som egentligen sägs om kungahusets historia? Är det bara jag som tillgodogjort mig historielektionerna, där man fick lära sig vilken skräck konungen förr i tiden försatte folket i; drev människor från sina hem, tog deras egendom, lät döda folk et cetera. Det är ett alldeles skamligt förflutet, som jag har svårt att förstå att någon överhuvudtaget vill kopplas samman med!

Vilken person med medvetenheten om ovanstående kan uttrycka sitt stöd för något så förlegat som monarkin?

Själv skulle jag skämmas över att kalla mig rojalist.


Nyckelord: republik, monarki, rojalism, kungahuset, bröllop, relationer, moral och intressant.

Snedvridet om björnar

Vilket tjat det är om de så kallade "björnattackerna". Halva Sverige verkar ligga under täcket och skaka, folk tycks se björnar överallt. Skärpning!

Senaste tidens rapporteringar om björnarna har fått alldeles för stora och snedvridna proportioner i media. Man framställer dessa djur som mördarmaskiner, som aktivt söker upp och ger sig på människor helt oprovocerat. Det är naturligtvis inte sant!

På Wikipedia beskrivs björnens förhållande till människan på följande sätt, läs och begrunda:

"Vanligtvis undviker björnar människor. Men om de anser att deras ungar eller matförråd är i fara eller när de är sårade kan det hända att de angriper människor, som vid dessa tillfällen oftast blir dödade. Oprovocerade handgripligheter inträffar väldigt sällan och bara få människor per år dör av dessa."

Svenska Rovdjursföreningen instämmer, och utvecklar det ytterligare:

"...Slutsatsen som framförs i studien är [att] det finns enbart en situation när björnen är riktigt farlig, och det är när den är skadad/skadeskjuten, medan björnen däremot sällan utgör ett hot gentemot allmänheten. Björnjakten nämns, att den lämnar ett antal påskjutna björnar ute i markerna. De situationer som bidrar till ökad aggressivitet hos björnar är i fallande ordning:
*björnen är skadad
*björnen har ungar i närheten,
*björnen är invid ett kadaver,
*björnen finns nära sitt ide
*en hund finns med."

Björnen angriper alltså inte människan utan vidare; detta är ett skyggt djur. Tänk bara på alla människor som träffat på björnar i skog och mark, men som aldrig råkat ut för någon "attack".

Men hur förväntar man sig att björnen ska reagera när det står en jakthund och skäller, som i den film som kablas ut över webben och i TV? Självklart känner sig björnen hotad, den är rädd och befinner sig i ett underläge! Därefter beskjuts björnen av jägare med missriktade skott, vilket givetvis inte gör saken bättre. Är det konstigt att tumult uppstår? Absolut inte.

Det är beklagligt att människor kommit till skada och dödats under några få specifika sammanstötningar med björnar. Däremot är det inte förvånande att det skett, med tanke på vad jag just skrev ovan.

I spåren av den banala mediacirkusen om björnarna, tar utredare nu tillfället i akt och ska framlägga förslag om licensjakt på detta djur. Fullkomligt befängt! Man använder det inträffade som svepskäl för att få utökad rätt att jaga björn. Det är patetiskt. Genom att skrämma allmänheten med lögner om en "folkilsken" svensk björnstam söker man få en förankring hos folket, för att bedriva jakten. Man ser helt enkelt en möjlighet att legitimera det utbredda rovdjurshat som härskar på flera håll i landet.

Jag kan inte låta bli att fundera kring hur det hade varit om björnen istället också varit en människa; då hade dess agerande sannolikt definierats som en nödvärnshandling. För oavsett om verklig fara för dess liv förelåg eller inte, så upplevde björnen det uppenbarligen så, och försökte endast skydda sig. Det finns nämligen som bekant något som kallas inbillat nödvärn.
Ett djur försvarar sig i en utsatt situation - ska människor ha rätt att döda djuret på grund av det? Svaret är nej.

Jag hoppas givetvis att det omnämnda förslaget inte går igenom. Istället anser jag att jakt på björn ska vara helt förbjudet, precis som i grannlandet Norge.


För er som vill undvika att komma på "kollisionskurs" med björnar och andra rovdjur i markerna, rekommenderar jag Svenska Rovdjursföreningens hemsida, där sådan information finns.
Bemöt djuren med respekt!

Bilden föreställer tidningen Våra Rovdjur, från Svenska Rovdjursföreningen.
Nyckelord: björnar, jakt, jägare, rovdjur, hund, natur, miljö, moral och intressant.

Mysteriet är löst

Till er som undrat alla dessa år: fundera inte mer, för mysteriet är löst!

Vad syftar jag på? Jo, man har kommit på varför Mona-Lisas ögonbryn och -fransar saknas på det kända porträttet. Någon förmåga tvättade eventuellt bort dem från tavlan. Mindre begåvat gjort, kanske?

Själv har jag aldrig reflekterat över detta, men så är jag inte utseendefixerad heller.


Nyckelord: konst, kultur, media, tidningar, expressen och kändisar.

Märklig kommentar

För inte så länge sedan skulle jag på ett möte söder om Stockholm. Jag klev på tunnelbanan som skulle ta mig några stationer bort. So far, so good.

När jag kommit av på stationen, och upp där spärrarna finns (ni vet vad jag menar) hör jag plötsligt en relativt försiktig mansröst bakom mig: "Hallå, ursäkta.. ursäkta?"

Jag förstår ganska snabbt att det är min uppmärksamhet mannen söker, och vänder mig om. Där får jag se en liten, spinkig glasögonprydd karl, cirka 30-35 år, med barnvagn. "Ja..?", säger jag lite frågande.

"Jo, ehh, vilka snygga skor du har. Verkligen jättefina." Han glor på skorna, sen på mig, därefter tittar han smått fascinerat på skorna igen. Man skulle kunna tro att han försökte stöta på mig, men nej, det handlade nog faktiskt inte om det. Jag tror han var fotfetischist. Eller skofetischist, kanske?

Mina skor var verkligen inte märkvärdiga alls. Vi pratar släta, svarta stövletter. Dessutom syntes de knappt, eftersom byxan var skuren så att den täckte dem till stor del.

Det var bara det han ville säga. Jag tackade artigt, sen tog han barnvagnen och gick vidare, vilket jag var väldigt tacksam för! Naturligtvis finns det en möjlighet att han faktiskt bara ville vara vänlig, men då hade han lika gärna kunnat kommentera min jacka eller något.

En aning skumt var det, tycker jag. Åtminstone märkligt.

Bild från Create Blog.

Nyckelord: samhälle, män, vardagsliv och stockholm.

Någon som känner igen sig?

Nu ska jag strax till biblioteket. Har missat att lämna tillbaks två böcker, men nu ska jag fixa det. Onödigt att glömma återlämningen, men jaja. Det är lätt hänt när man är stressad!

För övrigt ska jag studera och städa lite ikväll, tänkte jag. Ja, för nu har jag ställt till det i lägenheten igen! Förstår inte hur jag lyckas stöka ned så mycket. Och varje gång jag städat, så tänker jag att "näe, nu ska jag sköta mig och plocka undan efter mig varje kväll".

Mhmm, right! Det funkar ju riktigt bra.

Not.


Nyckelord: städa, samhälle, vardagsliv, utbildning, studier och studenter.

Färgsprakande och praktfullt

Åh, har nu tittat på filmen "Moulin Rouge!", på TV3. Fantastisk! Vilken kavalkad av intensitet, färger och magi.

Har aldrig kollat på den innan, eftersom jag inte är särskilt förtjust i musikaler. Denna var dock som en enda stor fest med upprepade konfettiregn. Varför har jag inte sett den förrän nu?!

Så bra, så bra!

Bild från Create Blog.

Nyckelord: tv, tv3 och underhållning.

Juridik är bäst i Stockholm

"Enligt en undersökning gjord av Dagens Juridik har Stockholms universitet den bästa juristutbildningen. 30 procent av de tillfrågade läsarna röstade på Stockholm".

Jag är inte förvånad! Å andra sidan har jag inte studerat juridik vid något annat universitet, men utbildningen i Stockholm är riktigt bra, enligt mig. Roligt att se att många andra känner likadant!

Bild från Create blog. Och nej, jag vet att det inte är en lagbok på bilden.

Nyckelord: juridik, studenter, studier, universitet, stockholm och samhälle.

Hundar stulna!

Läste två helt fruktansvärda artiklar om hundägare som blivit bestulna på sina fyrbenta familjemedlemmar. Jag kan inte förstå hur man kan stjäla djur på detta sätt! Vem gör en sådan sak, hur tänker man? Det är sanslöst!

Hundarna kan ha stulits för att användas som så kallade "kamphundar". De är av rasen american staffordshire, 7 år gamla och tvillingsyskon.

Om jag tolkar Citys artikel korrekt hade också grannen till tvillinghundarnas matte/husse dygnen innan blivit bestulna på sin hund. Det är så hemskt!

Tänk vilken obeskrivlig vånda och förtvivlan som hundarna samt deras familjer måste uppleva i denna stund! Så rädda djuren måste vara; de är totalt utelämnade.

Det är obeskrivligt grymt.

Jag hoppas innerligt att dessa hundar (och alla andra försvunna djur därute!) återfinns, och att de får komma tillbaka till tryggheten igen.

Läs artikeln i City/Expressen respektive Metro.


Nyckelord: samhälle, hundar, hund, djur, djurplågeri, brott och moral.

Givmilda arbetsgivare

Inte mycket uppdateringar de senaste dagarna. Suck. Det har varit fullt upp med ny kursens start och föreningsengagemanget. Och så val av specialkurser! Efter mycket tänkande har jag bestämt mig angående det, och ska fylla i mina val senare ikväll eller imorgon.

I veckan var det dags för årliga evenemanget "Juristdagarna" på universitetet; då bland annat olika myndigheter samt advokat- och juristbyråer var på plats för att göra reklam för sina respektive verksamheter. Det blev många intressanta och roliga samtal! Det är kanske svårt att tro, men jurister kan vara riktigt underhållande, haha..

Självklart blev det massa goodiebags med tidningar, pennor, block, vatten (ja, vatten!), med mera med mera. Efter att ha vandrat omkring några timmar i olika "montrar" fick jag ge mig: det blev för tungt. Då förstår ni hur mycket saker de öste över besökarna - but we love it!

Nyckelord: juridik, studenter, studier, utbildning, presenter, humor och samhälle.

Ger jurister andra dåligt självförtroende?

Relativt ofta är jag med om att människor gör sig till när jag berättar, eller när det i övrigt framgår, att jag studerar juridik. Förutsatt att de själva inte är jurister, alltså. Vad är det som händer då? Något ganska pinsamt, tycker jag:

det vanligaste är att folk plötsligt börjar försöka svänga sig med diverse ovanliga ord, allra helst sådana som de egentligen inte klarar av. Det blir lätt fel, om man säger så. Det kan vara allt från synonymer för vardagliga ord till inkorrekt användning av juridiska termer. Vill dessa personer dessutom "stila" riktigt ordentligt tar de i från tårna och hänvisar till en lag eller en paragraf.

[Gärna en som inte längre är i kraft.]

Min undran är enkel: varför?

Är det det dåliga självförtroendet som tittar fram, eller vad är det frågan om? Det är nämligen lätt att uppfatta det så.

Om jag pratar med någon som berättar att han/hon är ekonom exempelvis, så står inte jag där och går igenom framtida förutsättningar för finansmarknaden, eller vad det nu kan vara. Det finns ingen anledning, eftersom det inte är mitt område. Jag behöver inte utge mig för att vara någon jag inte är.

En nyttig kommentar som flera av lärarna på juristprogrammet sagt upprepade gånger är något som fler borde ta fasta på: "använd aldrig ord eller uttryck som ni inte är övertygade om betydelsen av, för det ger inget bra intryck annars."

Nyckelord: juridik, studenter, studier, utbildning, samhälle och människor.